Jag hade glömt bort att jag hade den här bloggen. Intresset att blogga försvann lika snabbt som min senaste romans hann uttala orden "Men inte trodde väl du att...?"

En kommentar damp ner, idag den 23 oktober 2008, nästan ett år efter min senaste post. Då påmindes jag om att jag år 2007 skapat den här. Då påmindes jag om hur lite jag då hade att säga, och hur mycket jag nu har att säga.
Jag har bytt stad, bytt jobb, bytt vänner. (Läs: Jag har inga vänner i den här staden, alls) - Vad är det med vuxenlivet som gör att det är sjuttiotusen gånger svårare att skaffa nya vänner? Hur gör du för att skaffa nya vänner, i ditt vuxna liv?

Min lägenhet är för övrigt en av de kallaste någonsin. El ingår i hyran (som är skitlåg), så "man har väl ingen rätt att klaga". Men hur kallt är OK? Beror det på hyresvärd, vad de satt för gräns? Jag är övertygad om att det är minusgrader här inne...! Eller, ja. Nästan. Kanske kring 18 grader, vilket känns ungefär sju grader för lite. Sju grader är mycket. Tänk om din kroppstemperatur skulle ligga på 29-30 grader? Just det. Och jo, jag vill gärna ha 25 grader i mitt hem.


I övrigt så undrar jag hur folk kan hålla det rent hemma hos sig. Jag avskyr städning. Det är tråkigt och tar mycket energi. Det blir stökigt igen efter en och en halv dag, så då måste man börja igen.
Jag har aldrig förstått mig på det.
Missförstå mig inte, jag har inte smutsigt på det sättet, att det är äckligt. Jag har bara stökigt. Kläder överallt, smink överallt. Allting överallt. HUR HÅLLER MAN ETT HEM RENT?

Kommentaren, för övrigt, som damp ner i min inkorg, daterad dagens datum, (många kommatecken) gjorde mig lite glad. Jag förstår dock inte hur denne Jill kunde hitta mig (hur gjorde du?). Jag tänkte dedikera detta inlägg till dig, Jill. Jag kan inte lova att jag skriver fler inlägg, men jag försöker i alla fall.

Jag upptäckte en högst underhållande individ nyss. En 16-åring som startat upp ett AB, tack vare... Ja, vad? Rika föräldrar är min kvalificerade gissning.

Hoppas att du googlar din väg hit, Blondinbella.

Hursomhelst - den här bruden skriver om absolut ingenting och ser ut som skit. Visserligen ser Alex Schulman också ut som skit, men lyckades hålla sig uppe ett bra tag.

Anyways; här får ni se dokumentären om min favoritblondin.



Jag skrattade högt och rått och det mesta, men vad jag nog (förhoppningsvis) aldrig kommer att glömma, var delen när hon berättade om FFRI: Fina Flickor Röker Inte. Slutet på videon kunde heller inte varit bättre.

09:30 skulle jag vakna. 09:30 går min radio igång. Volymen höjs mer. Och mer. Och mer. Till slut ligger jag i sängen, cptrött, och lyssnar på Ken jävla Ring's nya låt på P3, på volym 7. Och det ska jag tala om, att volym 7 är inte att leka med. Volym 3 är lagom om man ska lyssna helt normalt. Volym 7 är insane och har man endast om man är full. Jag var inte full i morse. Jag vaknade till Ken jävla Ring. På volym 7!

Nu har det gått en timma och en kvart sen mitt, minst sagt, helvetiska uppvaknande. Det enda jag hunnit med att göra, är att läsa diverse bloggar. Bland annat upptäckte jag denna artikel hos en bloggare. En 17-årig WoW:are som ska tvångsomhändertas på grund av sitt spelberoende.

"Han har isolerat sig från omvärlden och skaffat en icke acceptabel dygnsrytm”

Fast, isolerat sig från omvärlden har han ju knappast gjort. Att spela World of Warcraft är motsatsen till asocialt, även om det är virtuellt. Jag spelar inte WoW själv, så jag tänker inte dra en A4's lista på fördelarna med att spela det. Dock vill jag påstå, att det är ett intresse som vilket annat. Kan det gå överstyr? Ja. Borde man tvångsintas för sitt spelberoende? Nja.
Jag hoppas innerligt att det finns andra vägar att gå; att barn och ungdomar inte ska behöva tvångsintas på grund av ett spelberoende som gått för långt. Hur vet man förövrigt vart gränsen går? Att ha rubbad dygnsrytm lär han inte vara ensam om. När jag gick på högstdiet la jag mig sällan före 03.

Jag måste avbryta mina o så intressanta tankar om ovannämna artikel och klistra in några rader från MSN.

Heidi säger:
Jag går och dränker mig nu. herrå.

lars_!#"¤ säger:
dra inte

lars_!#"¤ säger:
cpfitta

***

Heidi säger:
Jag hatar att jobba. Jag hatar att jobba och jag hatar att kliva upp. Det är det värsta jag vet.

Jooel säger:
Mhm. Men man vänjer sig ju.

Heidi säger:
NEJ! Jag vänjer mig inte!

Heidi säger:
Mitt liv ska inte gå ut på att jobba. Mitt liv ska gå ut på att äta, sova och vara tjock. Helst samtidigt; ligga i sängen och äta, och bli tjock.

Jooel säger:
Och så masserar jag dina bröst samtidigt?

Alla har vi våra pinsamma låtar eller grupper, som vi hoppas på att ingen någonsin får veta. Det som vi lyssnar på i smyg, när ingen annan hör. Undangömda skivor, mp3:or (vadfan är det här för låt, vem har laddat ner den på min dator, eh) som vi låtsas som vi aldrig hört förr.

Om du säger din hemliga grupp, så säger jag min.

I might be old, but I'm not useless.

And also; jag lade in en counter längst ned på sidan. Jag vet att ingen läser denna blogg, eftersom den är så intetsägande och tråkig som den kan bli. Men jag håller åtminstone koll på hur många gånger jag själv råkar klicka in mig på sidan.

Jaha, då var min födelsedag över då. Jag vill fylla år igen!

Igår beställde jag leksaker, åt mig själv. An early birthday gift! Or actually; two early birthday gifts.

80's-skivan kunde inte ha beställts lägligare; den 24 (min födelsedag, kom ihåg det) är nämligen då jag och Tina har våran feta födelsedagsfest. 7-10 dagar innan dessa levereras, vilket betyder att de borde komma ungefär den 23:e. Yay!